Ungdomars psykiska hälsa – ett system i kris

Resursbrist, långa köer och en pressad elevhälsa hotar en hel generation

Den psykiska ohälsan bland unga i Finland har ökat dramatiskt under de senaste tio åren. Trots detta har vårdsystemet inte kunnat möta den växande efterfrågan, vilket resulterar i långa köer och bristande stödinsatser. I Österbotten är situationen särskilt oroande, där resursbrist inom elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin skapar allvarliga konsekvenser för unga i behov av hjälp.

Nationell ökning av psykisk ohälsa bland unga

Statistik från Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att omkring 20 % av ungdomarna i Finland upplever psykisk ohälsa, exempelvis ångest och depression. Finland har dessutom en av Europas högsta självmordstal bland unga, vilket gör situationen än mer akut.

Den psykiska ohälsan ökar i hela landet:

• Helsingfors har den högsta andelen av psykisk påfrestning med 17 % av befolkningen som upplever allvarlig psykisk ohälsa.

• Birkaland och Päijänne-Tavastland rapporterar siffror på 16 % respektive 15 %.

• Österbotten har något lägre siffror men har sett en statistiskt signifikant ökning de senaste åren.

  
  

Trots att behovet av stöd ökar, saknas tillräckliga resurser inom vården och skolan, vilket skapar en situation där unga faller mellan stolarna.

Skolhälsovården i kris – långa väntetider och personalbrist

Ett av de mest akuta problemen i Österbotten är bristen på skolkuratorer och psykologer. Enligt THL:s undersökning av skolhälsovården (OPA) är elevhälsan underfinansierad i flera kommuner, vilket resulterar i långa väntetider och otillräckligt stöd för elever med psykisk ohälsa.

Trots lagstadgade tidsgränser uppfylls inte vårdgarantin:

• Enligt lag ska en elev få träffa en kurator eller psykolog inom sju arbetsdagar, men i Österbotten kan väntetiden vara upp till fem månader – motsvarande en hel skoltermin.

• Denna försening kan leda till försämrade skolresultat, ökad ångest och i värsta fall självmordsrisk.

  
  

Regionförvaltningsverket (AVI) har riktat kritik mot Österbottens välfärdsområde (ÖVPH) för bristen på psykologer inom elevhälsan. I maj 2024 gav AVI en anmärkning till välfärdsområdet och begärde ytterligare information om tillgången till psykologtjänster. Trots att ÖVPH har inrättat sju nya psykologtjänster, var 14 av 37 tjänster fortfarande obesatta i december 2023.

Psykologbristen är dock inte unik för Österbotten. I Åbo har skolpsykologer lämnat sina tjänster i hög takt, delvis på grund av en ohållbar arbetsbelastning. Enligt en artikel från Yle upplever psykologerna att deras arbetsbeskrivningar är otydliga och att resurserna är otillräckliga för att ge elever det stöd de behöver. En psykolog från Åbo beskriver situationen så här:

“Vi vill kunna hjälpa eleverna, men när vi har för många fall att hantera blir det omöjligt att ge alla det stöd de behöver. Många av oss känner oss maktlösa och utmattade.”

Finland står inför en nationell kris inom elevhälsan, där både rekryteringsproblem och strukturella brister gör att barn och unga får vänta på livsviktigt stöd.

Begränsade vårdplatser för unga – kan öppenvården lösa krisen?

För närvarande finns endast åtta avdelningsplatser för ungdomar mellan 13 och 17 år i Roparnäs, Vasa, avsedda att täcka hela Österbottens välfärdsområde. Trots den ökande efterfrågan på barn- och ungdomspsykiatriska tjänster finns inga planer på att utöka vårdplatserna.

Vad har ÖVPH gjort för att lösa problemet?

Österbottens välfärdsområde har vidtagit flera åtgärder för att förbättra ungdomars psykiska hälsa:

• Sju nya psykologtjänster har inrättats inom elevhälsan – men många tjänster står fortfarande tomma.

• Tre psykosociala center har skapats för att förbättra tillgången till mentalvård och missbruksvård.

• Ungdomsstationer som Klaara i Vasa och Fiilis i Jakobstad erbjuder stöd till 12–29-åringar med psykiska problem och missbruk.

• Ett förslag har lagts fram om att placera psykiatriska sjukskötare i skolor, vilket kan ge snabbare stödinsatser.

  
  

Men trots dessa satsningar kvarstår personalbrist, långa vårdköer och en ojämn tillgång till psykologisk vård i regionen.

Vi har inte råd att förlora en generation

Ungdomars psykiska ohälsa är en av de största kriserna Finland står inför. I Österbotten är situationen särskilt kritisk, där långa vårdköer och en underfinansierad elevhälsa riskerar att lämna unga utan stöd när de behöver det som mest.

Men problemet är inte isolerat till Österbotten. Hela Finland står inför en strukturell kris där elevhälsan är underdimensionerad och där vårdsystemet inte är rustat att hantera det ökade behovet av psykisk vård.

Om vi inte agerar nu riskerar vi att förlora en generation till långvarig psykisk ohälsa och social utslagning.

Vi behöver:

• Fler utbildade psykologer och kuratorer, med bättre arbetsvillkor för att minska personalomsättningen.

• Bättre resurser inom öppenvården, för att unga ska få hjälp tidigt innan deras problem förvärras.

• Strukturella reformer inom välfärdsområdena för att säkerställa att vårdgarantin efterlevs.

  
  

Samma psykolog sammanfattade situationen väl:

“Om vi inte kan hjälpa unga i tid, skapar vi större problem längre fram. Systemet måste förändras innan det är för sent.”

Det är dags att prioritera ungdomars psykiska hälsa – nu.