Alla inlägg

Finland har en högklassig vårdutbildning men misslyckas med att behålla den personal vi själva utbildar. Löneskillnaderna mot Sverige – ofta 10–30 procent – driver en omfattande personalflykt som hotar hela vårdsystemets kapacitet. Samtidigt fastnar debatten mellan två återvändsgränder: att antingen bryta den nationella "allmänna linjen" för löner, eller att göra ingenting. Vi behöver en tredje väg.

Trots Finlands status som världens lyckligaste land har vi en allvarlig folkhälsoutmaning som kostar samhället 11 miljarder euro årligen, präglad av långa vårdköer och regional ojämlikhet. Vårt nuvarande system för mentalvård är i grunden reaktivt, vilket innebär att insatser ofta sätts in för sent, när ett tillstånd redan har blivit allvarligt och kostsamt. Jag tror därför en mer proaktiv strategi skulle vara en sund investering i både humankapital och långsiktig ekonomisk h

En lång vårdkö överstiger ofta den fasta kostnaden för själva operationen. För att illustrera principen kan vi ta en knä- eller höftprotesoperation, som har en uppskattad kostnad på cirka 10 000–15 000 euro för välfärdsområdena. Om en förlängd väntetid leder till en extra sjukskrivning på fem månader för en person med medellön, blir den ackumulerade samhällskostnaden – bara i produktionsbortfall – cirka 23 000 euro.

Christer Käld menar att Österbottens äldrevård står inför en kris. Som en lösning har han initierat Seniorfonden, en privatfinansierad stiftelse som ska ge extra stöd till vården. Modellen är dock kontroversiell: för att få stöd måste offentliga enheter privatiseras. Är detta en pragmatisk räddning eller en urholkning av den offentliga välfärden? Initiativets framtid hänger nu på att få in ett startkapital.

Trots att koefficienten är finansiellt nödvändig för systemets hållbarhet, kritiseras dess nuvarande utformning. Den baseras på ett statistiskt genomsnitt som ignorerar stora skillnader i förväntad livslängd mellan socioekonomiska grupper och yrken. Detta leder till att personer i fysiskt krävande yrken får sänkt pension baserat på att andra grupper lever längre.

Finlands pandemiberedskap är ett lapptäcke av goda intentioner, påbörjade reformer och kritiska luckor. De enklare besluten är fattade, men de svåra, strukturella investeringarna i personal, produktion och social infrastruktur är till stora delar ogjorda. Vi är bättre förberedda, men vi är inte resilienta.

Finland står inför en allvarlig demografisk kris som gör landet unikt sårbart i en nordisk jämförelse. Utan Sveriges demografiska buffert från invandring, Danmarks proaktiva vårdreformer eller Norges ekonomiska skyddsnät, möter Finland en snabbt åldrande befolkning med sämre förutsättningar. Denna utmaning förvärras av ett stelt inhemskt vårdsystem och en kritisk brist på vårdpersonal. Konsekvenserna är inte ett framtidshot utan en nuvarande verklighet som syns i form av eko

Bakom den framgångsrika fasaden i vår region visar siffrorna en annan verklighet: en tyst kris där våra unga kämpar med stress och ensamhet. Detta är inte bara en siffra i en rapport; det är en väckarklocka för oss alla. Min vision är ett Vasa som sätter välmående främst. Ett samhälle byggt på trygghet i skolan, en meningsfull fritid och en stark gemenskap. Det är den viktigaste investeringen vi kan göra i vår gemensamma framtid.

Den finska äldreomsorgen står inför ett vägval. Men istället för att lappa och laga ett system i kris med dyra institutionsplatser, måste vi investera i dess fundament: hemvården. En satsning på tid, kontinuitet och kompetens i hemmet är inte en utgift, utan den mest strategiska investeringen för en human och ekonomiskt hållbar framtid.

Ingenstans är ålderismen så tydlig och samhällsekonomiskt skadlig som i arbetslivet. En förlegad och seglivad mytbild framställer den äldre medarbetaren som mindre produktiv, teknofobisk och ovillig att anpassa sig. Forskning och erfarenhet visar motsatsen: äldre anställda uppvisar ofta högre lojalitet, lägre personalomsättning och en stark arbetsmoral, samtidigt som deras erfarenhet utgör en ovärderlig resurs för problemlösning och mentorskap.

Gemenskapsboendet är en central innovation i äldreomsorgen. Med en åldrande befolkning och ökande ensamhet erbjuder det trygghet, social samvaro och förebyggande hälsoperspektiv. Byggt på Antonovskys KASAM-teori stärker det begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Rätt målgrupp är avgörande: äldre med måttligt stödbehov som söker gemenskap, inte de som kräver heldygnsvård. Rätt implementerat är det en nyckel till hållbar välfärd.

Digitaliseringen lyfts ofta, och med goda skäl, fram som ett finländskt framgångsområde. I internationella jämförelser, som EU:s...

En fast Kvarkenförbindelse kan stärka samarbetet över gränsen men innebär också utmaningar. Redan idag söker sig vårdpersonal västerut för bättre villkor. En bro sänker trösklar men löser inte orsakerna. För att säkra välfärden i Österbotten krävs satsningar på arbetsmiljö, utbildning och livskvalitet – inte bara infrastruktur.

alkoholpolitik handlar inte bara om näringsliv och kultur, utan om vilka risker vi är villiga att ta – och med vilka människors liv som insats. När Sverige nu överväger att öppna upp för direktförsäljning, medan Finland håller fast vid sina restriktioner, ställs två synsätt mot varandra: frihet och ansvar, tillväxt och trygghet, vuxen valfrihet och sociala konsekvenser.

Det talas ofta om framtidens åldrande befolkning som ett av välfärdsstatens stora utmaningar. Kurvor pekar uppåt, diagram varnar för...

Ruotsi sallii kesäkuusta alkaen tilaviinien ja väkevien alkoholijuomien suoran myynnin pientuottajilta kuluttajille kuuden vuoden koeajalla. Suomessa tilamyynti on edelleen tiukasti säädeltyä ja rajattua. Kyse ei kuitenkaan ole vain elinkeinovapaudesta tai matkailusta, vaan myös vastuusta, hyvinvointieroista ja siitä, miten yhteiskunnat suhtautuvat riskeihin

Rasism i skolan är inte bara något som sägs högt. Svenska Yles granskning från Vasa visar hur vardagsrasism smyger sig in i skolans korridorer och relationer, och hur både elever och lärare lämnas utan verktyg. Det här handlar inte om enskilda händelser utan det handlar om ett system som fortfarande saknar språk, stöd och strukturer för att möta den verklighet eleverna redan lever i.

Här är jag med min cykel – inget märkvärdigt kanske, men med rätt stöd blev den ett av mina bästa val för både hälsan, vardagen och...

Telefonen är ofta vårdens första kontaktpunkt – det är där vårdkedjan börjar, där behovet triageras och vidare insatser avgörs. Men när väntetiderna blir långa, återuppringningar uteblir och personalen går på knäna, uppstår ett glapp mellan ambition och verklighet. Nu har Österbottens välfärdsområde fått en formell anmärkning.