När maten under arbetsdagen blir en välfärdsfråga

Hur vi äter under arbetsdagen är inte en detalj, utan en del av arbetslivets kvalitet. Nya rekommendationer om måltider på arbetstid lyfter sambandet mellan mat, ork, arbetsförmåga och jämlikhet, särskilt i ett arbetsliv med oregelbundna tider och varierande villkor. I dag äter många för ensidigt, och problemen drabbar oftare dem i svagare socioekonomisk ställning. Därför får arbetsplatsen en viktig roll genom att skapa rimliga förutsättningar för bra mat, oavsett om den äts i personalrestaurang eller tas med hemifrån. När arbetslivet förändras blir tillgången till fungerande pauser och personalutrymmen en fråga om arbetsförmåga och jämlik välfärd i vardagen.

Det är lätt att tänka på lunch som en paus mellan möten, skift eller uppgifter. Något man “löser” snabbt. Men hur och om vi hinner äta under arbetsdagen säger ofta mer om arbetslivet än vi vill erkänna. Ork, återhämtning och jämlikhet sitter ibland närmare kaffebryggaren än i stora reformer.

I början av februari publicerades därför en ny rekommendation om måltider under arbetstid. Den är framtagen gemensamt av Valtion ravitsemusneuvottelukunta och THL och bygger på de nationella näringsrekommendationerna från 2024, forskning om olika yrkens villkor och fungerande praktiker från arbetslivet. Syftet är enkelt men viktigt: bättre näring för arbetsföra, starkare arbetsförmåga och mer hållbar vardag, också när arbetstiderna är oregelbundna eller arbetsmiljön krävande.

Många i arbetsför ålder äter för lite grönsaker, fullkorn och baljväxter och för mycket salt och mättat fett. Det ökar risken för långvarig ohälsa och påverkar hur vi orkar arbeta. Och problemen är inte jämnt fördelade. Personer i svagare socioekonomisk ställning drabbas oftare, vilket betyder att ojämlikhet i hälsa också tar form på tallriken.

Här får arbetsplatsen en nyckelroll. Inte genom att styra individers val, utan genom att skapa rimliga förutsättningar. När näringsriktiga alternativ finns tillgängliga i personalrestaurangen, när kvaliteten beaktas i upphandlingar och när pausutrymmen faktiskt fungerar, då blir det lättare att göra val som håller över tid. Miljön styr mer än viljan och det är något arbetsgivare kan påverka direkt.

Samtidigt har arbetslivet förändrats snabbt. Distans- och hybridarbete, skift och resor gör att gemensamma lunchlösningar inte längre når alla. THL:s Terve Suomi-undersökning visar att bara ungefär hälften haft möjlighet att äta i personal- eller studierestaurang, och att möjligheten varit vanligare bland högutbildade. För många är hemmet eller matlådan på jobbet den enda lösningen. Då blir fungerande personalutrymmen en fråga om arbetsförmåga, inte bekvämlighet.

Hur ser förutsättningarna för mat och återhämtning ut på din arbetsplats i dag?