Mer teknik i vården kan ge mer tid för människor

Digital triage är inte ett steg bort från det mänskliga mötet utan ett sätt att möjliggöra det där det behövs som mest. I ett vårdsystem där resurserna är begränsade och efterfrågan hög, hjälper digitala verktyg till att sortera, prioritera och styra rätt från början. Det handlar inte om att ersätta vårdpersonal, utan om att ge dem bättre förutsättningar att möta patienterna med tid, fokus och lyhördhet.

Diskussionen om teknikens roll i vården pågår i Finland, och det med rätta. Många, inklusive kollegor på arbetet, uttrycker en oro för att digitala verktyg ska ersätta den mänskliga kontakten, och att patientmöten ska reduceras till algoritmer och formulär. Det är en viktig debatt men risken är att vi ställer fel fråga. För digital vård handlar inte om att ta bort människan, utan om att frigöra tid så att rätt patient kan träffa rätt person i rätt tid.

I dagens finländska vårdsystem är tillgången till primärvården pressad. Lagen säger att patienten ska få kontakt med sin hälsocentral samma dag, och att vårdbehovet ska bedömas omedelbart under tjänstetid. I praktiken vet vi att detta inte alltid sker: väntetiderna i vissa områden, som Österbotten, visar att patienter ibland får vänta i många timmar eller till och med dagar på återuppringning. Det innebär att många aldrig riktigt får komma till tals med sina symtom.

Här kan digital triage spela en viktig roll. Inte som ersättning för professionella bedömningar, utan som ett första systematiskt steg för att prioritera. Det handlar om att avgöra vilka ärenden som kan vänta, vilka som bör hänvisas till rätt vårdnivå direkt, och vilka som behöver snabb kontakt med sjukskötare eller läkare. Allt detta kan ske digitalt – dygnet runt – utan att någon behöver fastna i telefonkö.

Att vissa ärenden i början styrs till en något högre vårdnivå än nödvändigt är inte ett tecken på att systemet är felkonstruerat, utan snarare en inbyggd säkerhetsmarginal. Precis som i manuella bedömningar finns det felmarginaler – men i det digitala systemet är de mätbara, spårbara och möjliga att justera över tid.

Det är också värt att påminna om att traditionell triage är svårt. Forskning visar att bedömningar varierar kraftigt mellan olika sjukskötare eller läkare, inte på grund av bristande kompetens, utan för att situationerna ofta är komplexa. En digital triage följer samma logik varje gång. Den blir inte trött, stressad eller påverkad av dagens tolfte liknande samtal. Det ger inte perfektion, men det ger enhetlighet och möjlighet till rättvisare tillgång.

I Finland har vi redan verktyg som Omaolo. Det är ett steg i rätt riktning, men det kräver att vi organiserar systemen så att vårdpersonalen får stöd, inte mer belastning. Det digitala ska inte bli ytterligare en kran att hålla öppen utan det ska hjälpa till att reglera flödet.

Frågan är inte om tekniken ska ersätta vårdpersonal. Den ska snarare avlasta, styra och stödja så att det mänskliga mötet sker där det gör störst nytta. När tekniken används rätt, ökar träffsäkerheten. När den används fel, blir den bara ännu ett lager i ett redan tungrott system.

I ett läge där vården kämpar med personalbrist, längre köer och högre förväntningar, måste vi våga se digitala lösningar som en del av helheten. Inte som ett hot, utan som en möjlighet att skapa mer plats för det som inte kan ersättas: samtalet, lyssnandet, förtroendet.

Fakta: digital triage i andra länder

• Sverige: Flera regioner använder digitala triageverktyg via 1177 eller vårdcentralernas egna system. Patienter fyller i ett formulär online som bedöms av vårdpersonal eller styrs direkt till rätt vårdnivå. Verktyget Klinisk AI testas i vissa regioner som stöd i bedömning.

• Storbritannien: NHS har infört digital triage genom plattformen eConsult på många GP-mottagningar. Patienterna fyller i ett formulär som triageras av personal. Enligt NHS används modellen främst för att hantera hög belastning och minska telefonköer.

• Danmark: Danmark har en stark tradition av läkartriage via telefon. Vissa regioner har börjat införa digitala lösningar i kombination med personlig återkoppling, särskilt för receptförnyelser och enklare ärenden.

• Norge: Använder lösningar liknande Omaolo, där invånare fyller i digitala formulär via Helsenorge. Digital triage är integrerat med patientjournaler och används både i primärvård och specialistvård.

• Nederländerna: Digitala triageverktyg används i flera husläkarsystem som stöd till telefontriage. Plattformar som Moet ik naar de dokter? (”Måste jag till läkaren?”) hjälper patienter att fatta beslut om vårdkontakt behövs.