Regeringen vann förtroendet – men vardagen blev inte billigare
Regeringen vann riksdagens förtroende med rösterna 95–77 efter oppositionens interpellation om de stigande kostnaderna i vardagen. Det betyder att regeringen kan fortsätta sitt arbete. Det betyder inte att mat, boende, bränsle eller vård blev billigare dagen efter.
Interpellationen lämnades in den 23 oktober och debatten hölls den 3 november. Oppositionen lyfte särskilt hur boendekostnader, arbetsresor, vårdavgifter och nedskärningar i den sociala tryggheten kan samlas hos samma hushåll. Regeringen svarade att köpkraften för arbetande familjer har stärkts och att hållbara offentliga finanser behövs för att hushåll och samhälle ska klara framtida kriser.
Vad beslutade riksdagen egentligen?
En förtroendeomröstning avgör om regeringen får sitta kvar. Den ändrar inte automatiskt skattesatser, bidrag, bränslepriser eller klientavgifter. Omröstningen var därför ett besked om politiskt stöd och regeringsduglighet, inte ett nytt ekonomiskt stödpaket.
Resultatet 95–77 är en tydlig seger eftersom regeringssidan hade 18 rösters marginal bland dem som röstade. Samtidigt deltog långt ifrån alla 200 ledamöter i just denna omröstning. Det är därför mer relevant att konstatera att regeringsunderlaget höll än att beskriva resultatet som ett brett samhälleligt samförstånd.
Vem har rätt om köpkraften?
Båda sidor kan hänvisa till verkliga erfarenheter. En löntagarfamilj som fått löneförhöjningar och skattelättnader kan ha bättre köpkraft än 2023. En ensamstående, långtidssjuk eller arbetslös person kan samtidigt ha fått sämre ekonomi när bostadsstöd, social trygghet och vårdavgifter förändrats.
Genomsnittet berättar alltså inte vem som vinner och vem som förlorar. Om lönen stiger med 100 euro men boendet, läkemedlen och arbetsresorna blir 130 euro dyrare har hushållet inte fått bättre vardagsekonomi. Samma reform kan därför vara positiv för sysselsatta med stabil inkomst och negativ för personer som använder mycket service eller har små marginaler.
Min bedömning
Att regeringen har riksdagens förtroende är bra för stabiliteten. Finland behöver beslutskraft i ett svårt ekonomiskt läge. Men själva omröstningen är neutral för hushållens plånböcker. Den blir en förbättring först om politiken som följer stärker sysselsättningen och tillväxten utan att de samlade kostnaderna vältras över på dem som redan har minst marginal.
Jag tycker att regeringspartierna måste bli bättre på att granska den kumulativa effekten. En enskild avgiftshöjning kan verka liten i ett ministeriums kalkyl. För den som samtidigt får dyrare mediciner, mindre bostadsstöd och längre resa till vården är det samma plånbok som betalar allt.
SFP:s ansvar
SFP:s riksdagsgrupp stödde regeringens fortsatta förtroende i omröstningen. Det är följdriktigt för ett regeringsparti, men stödet befriar inte partiet från att påverka innehållet. SFP behöver särskilt bevaka att svensk service, regional jämlikhet och människors möjlighet att faktiskt ha råd att använda vård och omsorg inte försvagas när ekonomin anpassas.
Det här är värt att följa
Nästa viktiga steg är inte en ny förtroendeomröstning utan konkreta beslut: klientavgifterna, socialvårdsreformen, sysselsättningen och hushållens reala köpkraft. Frågan jag vill ha svar på är enkel: Hur förändras den disponibla inkomsten för olika typfamiljer när regeringens alla beslut räknas ihop – inte var för sig?
Kommentarer